Kanske
Kanske börjar pusselbitarna att falla på plats nu? Fast jag vågar inte riktigt hoppas.
Lördagen var i alla fall helt perfekt. Fina, glada och trevliga (och fulla) människor kom till vår lilla tillställning (som blev ganska stor) och vi festade fram tills klockan 04:00. Tack alla!
En trevlig italienska kom förbi och tittade på lägenheten i lördags, men vi får se vad som händer där. Det finns även en annan spekulant som vi hoppas lite på.
Jag har även tagit ett snack med bästaste Annelie på Blueberry, som tack och lov meddelade att min operation och sjukdom inte ska vara något hinder för studentvisumet.
Kicki på Karolinska ringde mig alldeles nyss. Operationen sker på fredag. Hon är bra, Kicki. Men jag tror minnsann att hon blev lite rädd när jag började gråta och samtidigt var lite smått arg på hennes kollegor som opererade mig i december. Men ibland blir det bara för mycket. Det är inte ditt fel, Kicki.
Jag vill bara att detta ska vara över.
Hur kan man veta så lite om Endometrios? 10-15% av alla kvinnor i fertil ålder har fått diagnosen, men mörkertalet lär vara ganska stort då en diagnos endast kan ställas via laparoskopi och vävnadsprov.
Många tror att jag vill tala tyst om sjukdomen. Men jag vägrar. Det är inget att skämmas för, och det är delvis tystnaden som orsakar okunskap. Men man ska inte tala om sådant som rör kvinnans könsorgan och sexualitet. Det är genant. Folk blir lite rädda när jag säger "livmoder" eller "äggstockar". Herregud.
Om någon är det minsta intresserad så har jag haft ett otroligt sug efter falurkorv med stuvade makaroner (jag tror att mina smaklökar börjar inse att jag snart inte kommer att ha tillgång till svensk husmanskost).
Så nu längtar jag hem till spisen konstigt nog.
Jag måste uppenbarligen skriva väldigt mycket om mat och dryck, för annonser om matresor och vin har börjat dyka upp på min blogg. Tanken var kanske inte att det här skulle bli en matblogg. Fast vad var tanken egentligen?
Ikväll ska jag lägga upp bilder från vår trevliga fest.
Lördagen var i alla fall helt perfekt. Fina, glada och trevliga (och fulla) människor kom till vår lilla tillställning (som blev ganska stor) och vi festade fram tills klockan 04:00. Tack alla!
En trevlig italienska kom förbi och tittade på lägenheten i lördags, men vi får se vad som händer där. Det finns även en annan spekulant som vi hoppas lite på.
Jag har även tagit ett snack med bästaste Annelie på Blueberry, som tack och lov meddelade att min operation och sjukdom inte ska vara något hinder för studentvisumet.
Kicki på Karolinska ringde mig alldeles nyss. Operationen sker på fredag. Hon är bra, Kicki. Men jag tror minnsann att hon blev lite rädd när jag började gråta och samtidigt var lite smått arg på hennes kollegor som opererade mig i december. Men ibland blir det bara för mycket. Det är inte ditt fel, Kicki.
Jag vill bara att detta ska vara över.
Hur kan man veta så lite om Endometrios? 10-15% av alla kvinnor i fertil ålder har fått diagnosen, men mörkertalet lär vara ganska stort då en diagnos endast kan ställas via laparoskopi och vävnadsprov.
Många tror att jag vill tala tyst om sjukdomen. Men jag vägrar. Det är inget att skämmas för, och det är delvis tystnaden som orsakar okunskap. Men man ska inte tala om sådant som rör kvinnans könsorgan och sexualitet. Det är genant. Folk blir lite rädda när jag säger "livmoder" eller "äggstockar". Herregud.
Om någon är det minsta intresserad så har jag haft ett otroligt sug efter falurkorv med stuvade makaroner (jag tror att mina smaklökar börjar inse att jag snart inte kommer att ha tillgång till svensk husmanskost).
Så nu längtar jag hem till spisen konstigt nog.
Jag måste uppenbarligen skriva väldigt mycket om mat och dryck, för annonser om matresor och vin har börjat dyka upp på min blogg. Tanken var kanske inte att det här skulle bli en matblogg. Fast vad var tanken egentligen?
Ikväll ska jag lägga upp bilder från vår trevliga fest.
Kommentarer
Postat av: kajsa
Åh. Vart ska du tuta iväg i fjärran?
Och.. den där operationen av cysta och sånt. Låter inte roligt. Hoppas det löser sig alldeles väldigt bra!
Men ni ska alltså fara iväg någonstans en längre tid? Lämna Stockholm? Jag som precis håller på att söka mig dit. Men vi får se hur det blir. Man vill så mycket när man är 20 och vimsig har jag märkt.
Trackback
