Riot on The Rocks

När jag i eftermiddags steg innanför dörren efter en lång dag ute på fältet, möttes jag av en sambo (som ibland får vara ledig på måndagar) som tittade på True Blood.
Mannen kan sin musik och television har givetvis alltid rätt i slutändan.
Något jag dock ständigt förnekar är att jag kan faschineras av blod och våld på TV (samt att han ofta har rätt).
Jag vill säga att det är äckligt (och visst är det väl det ändå), men är det någon gång jag vaknar till efter att däckat framför dumburken, så är det när jag hör att det är hemskheter på gång.
Sådan är inte jag. Eller?

Vi kan ta Dexter som ett exempel. Det är en bra serie, men jag är inte såld. Jag kan slumra till, men när "slakten" sätter igång, då måste jag titta.

Vampyrer (som True Blood handlar om) är i och för sig så overkligt att man inte reflekterar särskilt mycket över vad som pågår, men det här är inte direkt "Buffy". Det här är snyggt och välproducerat. Äckligt och vulgärt.


Bra helt enkelt. Därför drar vi på ett avsnitt till nu.




Hejdå.