Riot on The Rocks

Återigen en mycket bra helg. Grant bjöd på födelsedagsfest igår och det slutade förstås i ett mycket berusat tillstånd.
Och lite jacuzzibad hann vi med även denna gång.
Jenny fyllde 25 år i fredags och även den kvällen resulterade i firande utöver det vanliga. Jag och Rebecca valde dock att åka hem lite tidigare än resten av sällskapet. Taxiresa t.o.r till Cremorne för ett besök på McDonalds kändes väldigt viktigt just då. Och det var det ju förstås.

Men det börjar bli lite mycket nu. Och latheten har slagit till med bravur. Jag är inte överdrivet mån om att alltid vara fixat och det vill jag verkligen inte vara heller, men när man frivilligt beger sig ut bland folk i gårdagens smink och kläder som förmodligen både luktar och ser ut som något katten släppat in, så börjar det bli riktigt illa. Så imorgon står operation freshen up på schemat. Det ska väl inte vara så svårt.

Har för en gångs skull varit på bio (för här finns det tydligen något som kallas nerladdningsgräns). I Love You, Man är en underbar komedi och jag blev även sugen på att se Year One med Michael Cera (Juno-snubben) och Jack Black. Lämpliga bakisfilmer båda två.

Sen har vi ju valet till Europaparlamantet. Jag tror på Marie Wickberg (c), men rösten är ännu inte lagd. Vad tror DU?

 

Det här kan väl ändå inte bli annat än bra? Heath Ledger, Johnny Depp, Colin Farrel och Tom Waits. Och förstås undersköna Lily Cole. Eller hur. Given succé säger jag.




Jag såg för övrigt Twilight häromdagen. Mina förväntningar var inte alls särskilt höga, jag hade räknat med sci-fi i töntig ungdomstappning men fick underbart foto och en vacker kärlekshistoria kryddat med vampyr-mystik. Inte alls dumt.

Josh Thomas och Björn Gustafsson.

Det är svårt att inte älska Masterchef. Exakt samma koncept som Idol (tre lite halvt elaka jurymedlemmar, en audtion i varje stad and so on)  fast det handlar om matlagning.

Sedan väntas Good News Week (ungefär som "Snacka om nyheter"). I trailern har jag sett en snubbe som på alla sätt och vis är ruskigt lik Björn Gustafsson. Återkommer i detta ämne.

Jag har uppenbarligen en spännande kväll framför mig...

Efter tre månader i Sydney, har jag äntligen tagit mig utanför stan. Helgen har spenderats i Avoca, som ligger ungefär en timme norr om Sydney, i Central Coast. Hela helgen har i stort sett kretsat kring mat, vtin, champagne och många timmar i jacuzzin. Jag har nog inte riktigt förstått hur mycket jag faktiskt saknar livet på landet!
Jag tror inte att jag skulle vara helt främmande med tanken att ha ett hus på landet, med hästar och allt det där. 
Har drömt mig bort på realestate.com.au tidigare idag...

Fredag betydde slutet på min första termin här i Sydney. Ekonomi-tenta stod på schemat och det kändes OK, men vad vet man. Det stod i alla fall klart att det här behövdes fira!

Så 15:30 befann vid oss på Greenwood Hotel och därefter kunde det bara sluta på ett sätt. Vilken kväll!

Efer att varit omgiven av människor hela helgen sitter jag nu alldeles själv i en alldeles för stökig lägenhet. Thomas och Rebecca är hos Felix i Surry Hills för att jobba på ett grupparbete. Jag borde åka till Aldi för att handla mat och dammsugarpåsar. Inte särskilt spännande och verkligen inte motiverande. Bjuder på lite bilder från helgen:






Sen känns det väl alldeles förträffligt när man äntligen får tummen ur, går till affären och den överföring som gjorts för några timmar sedan ännu inte gått igenom? Sådant gör mig så glad. Verkligen kul. Den ultimata walk of shame är verkligen "insufficient funds". Fuck you Commonwealth Bank.

Man flyttar till Stockholm. Intalar sig själv att det är det här som är hemma och att man aldrig mer vill återvända hem till Jämtland. Och det är sant på sätt och vis.
Men. Häromdagen chattade jag med min goa vän Markus. Vi pratade om att höra hemma någonstans.
Han skickade en länk som visade sig vara samma visa som jag och min bror spelat på repeat hela förra sommaren. När jag lämnade Sverige fick jag albumet som en avskedsgåva.
Jag har svårt att se mig själv bo där uppe. Men jag har också svårt att se att jag aldrig skulle vilja återvända, på ett eller annat sätt.

När vi går på pianobaren Minskys i Cremorne spelas alltid Kenny Rogers "The Gambler". Här är den norrländska versionen med Euskefeurat:

Har just kommit innanför dörren, hällt upp ett glas vin och satt mig i soffan. Första tentan på exam week är avklarad och det känns fantastiskt. Nu återstår Economics på fredag samt en rapport i Marketing som ska vara inne på onsdag.

Igår bjöd vi över några av Thomas klasskamrater (samt Nicklas) för att bevittna ESC-spektatklet. Jag hade hela dagen undvikit svenska tidningssajter för att inte få reda på vem som tog hem pokalen. Döm av min förvåning när jag sitter på Sydney Morning Herald och läser en artikel om en misshandel i King´s Cross, och en av deras headlines visar sig vara att Norge vann. Så spännande blev det.
I alla fall. Jag är inget stort fan av tävlingen ska jag väl säga, men jag blev fruktansvärt upprörd av denna Sarah Dawn Finner (som aldrig gjort någonting bra för världen). Är hon så ledsen över att hon inte får vara med i tävlingen att hon måste sjunga varje bidrag som Sverige röstat på i direktsändning? Jag skämdes så mycket att jag ville dö. VIlken idiot.

Det är svinkallt i Sydney nu. Vindar från Sydpolen och gula löv så långt ögat kan nå. Hemma grillar ni, dricker öl ut i det gröna och allt det där som jag uppskattar så mycket när jag är hemma. Ta vara på den här sommaren. Det hade jag gjort!
Sommaren här är förstås lång och solig, men inget går att jämföra med doften av syrén i juni, blöt asfalt eller morgondimma hemma i Jämtland.

Thomas spelar mer gitarr än vad jag gör nuförtiden. Den här går för tillfället på repeat i McMahons Point:

300 ord. 1200 to go. Tur att kvällen är ung.

Minneskortet till telefonen har rensats, följande hittades:



Thomas fick ha-begär



Sommar i Vassviken



På väg till Mälarpaviljongen. Lägenhet under renovering i bakgrunden.



Olden hemma i Jämtland



Cool Sanna.



Luna



Skärtorsdag i Glebe



Utsikt från entrén hemma på Blues Point Rd.

Nu ska jag börja blogga igen. Livet har börjat ordna upp sig, flytten är klar , internet har installerats och nu återstår endast en vecka av min första termin på APM. Tiden har gått fort och jag borde verkligen inte sitta här och skriva blogginlägg när den ännu helt oskrivna ekonomiuppsatsen skall vara inne imorgon.

Vintern är på intåg här nere och det känns lite tråkigt när jag ser bilder hemifrån som vittnar om strålande solsken och trevliga uteserveningar. Men jag kommer trots allt få sex månader av sommar om inte allt för länge, och slipper snö och allt vad det innebär.

Just det. Jag ska plugga Advertising istället för Events. Efter 13 veckor har jag förstått att Events inte riktigt är vad jag hade hoppats på, och tanken på att arbeta som copywriter växer allt mer för varje dag. Jag har dock inte helt släppt Events, men är övertygad om att Advertising passar mig bättre och att det är två industrier som går att kombinera. Det blir bra det här.

Det här tittade jag på igår när jag egentligen skulle plugga:

Ok, jag bloggar väldigt sällan nu för tiden och detta beror på att vi inte har tillgång till internet. Vi bor fortfarande kvar i Glebe, men ägarna av huset, som till en början verkade som himla bra, har visat sig vara ganska otrevliga.

Därför ska vi flytta. På onsdag. Förhoppningsvis har vi fått en lägenhet i McMahons Point (men mäklaren är på påsklov så vi har inte skrivit något kontrakt ännu), men imorgon får vi besked. Det ska bli otroligt skönt att inte behöva oroa sig om vem som är hemma, vad vi får göra osv. Vi ska flytta ihop med Rebecca som går i Thomas klass, och det hela känns fantastiskt bra.

Vill ni ta en titt på bostaden finns den här: http://www.realestate.com.au/realestate/mcmahons+point/402533670

Påsken har varit toppen. Vi lyckades (mot alla odds, då det mesta är stängt på långfredagen) skrapa ihop en fin påskmiddag och diverse alkohol för att ha en trevlig afton i Lane Cove där Rebecca bor för tillfället. Fyra timmars jacuzzi-badande, god mat och fin-fint sällskap.

Sitter för tillfället och skriver en assignment till vårt grupparbete i Marketing, och det är precis vad jag ska fortsätta med NU.

Jag skrattar. Men mår samtidigt så fruktansvärt dåligt. Troligtvis den bästa produktion som gjorts inom Sveriges gränser på väldigt, väldigt länge.

God natt. Sydney sover nu.

Vi måste flytta. Någon annan ska tydligen ta vårat rum. Behöver bara jobba i hop 10 000 SEK till en bond (som man måste betala här när man hyr) på tre veckor samtidigt som jag har prov och assignments att skriva. .
Pengar behövs. Bostad behövs.
Donation någon?

Kanske dags att sälja sig själv...

Över en månad har gått sedan senaste inlägget och detta beror på att vi inte haft tillgång till internet på ett tag.

Det är svårt att sammanfatta allt som skett i ett inlägg, men jag har börjat skolan och det känns väldigt bra. Första terminen läser jag Marketing, Management, Events och Economics och samtliga ämnen är intressanta, more or less ska jag väl tillägga.

Glebe är ett bra område att bo i, centralt men ändå ganska lugnt. Trevliga barer och restauranger och givetivs Glebe Markets som är öppet varje lördag. Up and coming designers, människor som tröttnat på sin garderob, gamla skivsamlingar och en hel del mat. Fynd är inga problem att finna.

Jobbar som servitris och tjänar hyfsat, drickskulturen är något mer utbredd här än hemma i Sverige och det tackar jag för.

Vi såg Old Crow Medicine Show i torsdags (jag Thomas och Niklas från Aspås). Vi hade relativt höga förväntningar men jag hade aldrig någonsin kunnat tro att det skulle vara så fantastiskt bra som det faktiskt var. Får ni chans att se dem live, don't miss out.

Annars? Försöker att spara lite pengar för att kunna åka på Bluesfest i Byron Bay (Ben Harper, Xavier Rudd, Drive By-Truckers, Kasey Chambers, Blind Boys of Alabama etc)  under påskhelgen. Kostar 399 dollar så troligtvis blir det inte av, men vem vet. Kanske ska vi istället boka in V Fest den 28 mars?  Verkar dock inte som att festivalens hemsida håller med om det datumet, men Jenny Lewis ska spela och jag skulle nästa hellre skjuta mig själv än att missa en spelning med den kvinnan.

I morgon är det S:t Patrick's Day och det blir troligtvis galet. Stranden under dagen och sedan Bondi Junction med lite folk från skolan.

Uppkopplingen bjuder inte på några bilder, men det kommer i sinom tid.

Vi hörs. Förhoppningsvis imorgon.

Och den kostade 79 dollar + 10 dollar för ett case. Ett kap vill jag säga.
Väntar för tillfället på att T ska bli klar i duschen så att vi kan kila ut och dricka kaffe. Det lär väl säkert sluta i öl, men imorgon börjar skolan så då skulle det sitta fint att vara obakis.



När jag kommer hem ska jag spela låten nedan. Gud vad jag älsar Steve Earle. Sen är allsångsfaktorn på "Galway Girl" enorm.

Kanske uppfattade man föregående inlägg som att jag är något bitter. Det stämmer givetvis inte. Jag är enorm glad över att leva i denna fina stad, det var dock mycket som kändes lite hopplöst igår morse.

Men efter en dyr brunch på Naggy's (i australiska mått mätt, att äta ute här är oftast väldigt billigt) så drog vi till Woolloomolloo för att kika på konst på Art Gallery of New South Wales. Tråkigt nog var delar av museét stängt, som exempelvis min favoritdel "Contemporary Art" och "Photography". Men men, vi hann se en del spännande konstverk i alla fall.
När vi ska åka tillbaka in till city så vräker regnet ner och det går inga bussar alls. Taxi, tänker jag (även det mycket billigare än i Stockholm). Jag ringer, blir lovad en taxi, väntar fyrtio minuter och börjar senast att traska med min sjal runt huvudet.

Inne i city väntar bio och vi beslutar oss för att se "Role Models". Visade sig vara en väldigt rolig film, mycket tack vare Paul Rudd.

Efter för mycket popcorn skrek min strupe efter en bärs och så fick det också bli. Efter några besök på små intetsägande pubar hamnar vi på livliga after work-barenThe Equilibrium Hotel där ett riktigt bra coverband underhöll. Gitarr och sång, trummor och hör och häpna - fiol. Jag blev sjukt imponerad av violisten, vilken man!

Sedan drog vi vidare till Purple Sneakers som vi upptäckte förra fredagen, dock inte lika bra denna gång. Fel DJ:s helt enkelt.

The EQ Hotel:









(Bilder lånade från http://www.equilibriumhotel.com.au )

Idag ska vi ta oss ner till Glebe Markets för att fortsätta vår jakt efter en akustisk gitarr.

Ok, den här veckan har väl inte direkt varit toppad. Det har regnat varje dag och den solbränna som jag hoppades kunna skaffa innan skolstarten, får nog fuskas fram med hjälp av solarium eller brun-utan-sol. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig.

Jag väntar FORTFARANDE på mitt Letter Of Release som jag blev lovad att få i tisdags, senast onsdag. Detta är ett dokument som jag måste få från min gamla skola för att kunna börja på den nya samt ändra mitt visum. Jag ringde ansvarig person igår som sa att han inte varit på kontoret under onsdagen men skulle maila över detta papper igår torsdag.
Om jag fick det? Nope.

Vi fick ett annat lite märkligt besked igår också. Jag satt ute på gården och tog en cigg när C plötsliogt ber mig att komma in en liten stund, hon vill prata med mig och Thomas samtidigt. Jag var givetvis livrädd och tog för givet att vi gjort något fel. Så var dock inte fallet. C och B har bestämt sig för att flytta isär och kvar är C med mig och Thomas. Sånt som händer i livet ibland, men det har varit lite turbulent här hemma de senaste dygnet. Dörrar som smälls igen, bilar som åker härifrån, skåp som rensas i en hiskelig fart... Tråkigt, men inte mycket vi kan göra åt det. Så småningom kommer en ny person att flytta in här.

Annars dricker vi en hel del öl och njuter av våra sista lediga dagar.

Här följer lite bilder från dagens vistelse i Coogee, den strand som ligger närmast city (i alla fall enligt våra beräkningar):

De senaste dagarna har ägnats åt diverse administrativa prylar, som att ordna ett bankkonto, nytt mobilnummer och den största grejen av alla, att byta skolan.

Men vi har även hunnit med en del roligheter, eller i alla fall försök till roligheter. I fredags följde vi med Brett till The Ivy (det här ska vara Sydneys hetaste klubb, fyra våningar varav den fjärde har en pool), men varken jag eller Thomas var särskilt imponerade. Mycket folk, dålig musik och dyr drinkar. Som Stureplan med andra ord. Jag kan dock inte neka till att stället var jäkligt snyggt, men det räcker inte riktigt för att göra en utekväll komplett. Istället smet vi iväg till Purple Sneakers, som är indieklubb som huserar på Abercrombie Hotel varje fredag. Underbar musik förstås, men de bör nog fundera på att investera i ett nytt hifi-system. Höjdpunkten, som fick mig att älska stället, var när DJ:nn spelar låten som ni finner längst ner inlägg. WTF?! Humor.

Vi träffade Ida igår, ett efterlängtat möte. Jag hoppas och tror att det blir mycket häng framöver, vi har trots allt tre år att ta igen. Hon är så himla fin, min Ida.

Nu är klockan 11:00 och jag vill inget hellre än att åka till stranden, vi ska se om jag kan skaka liv i mannen som ligger och sover på övervåningen.

Men först ska jag njuta av kaffe och cigg i solen, som jag gör varje morgon.





Igår kväll tog vi oss ner till Darling Harbour och hittade gamla Manly-färjan som nu är en restaurang och bar. Trevligt.



Winfield Gold, Bärs.

Vi tog en tur till Manly i torsdags, så här såg det ut: