Riot on The Rocks

Jenny Lewis dejtar en riktig pärla:

Impuls-konsert igår på Oxford Art Factory med Victoria, Josh, Thomas och Rebecca.

i

Puss



Vic o Bec



Gangsta



Josh



GT-Bec



Öl överallt

Kanske borde en söndagsångest infinna sig så här på kvällskvisten, men sedan jag flyttade hit har det ordet försvunnit ur mitt vokabulär. Det kan bero på att min andra termin har börjat och att måndagar betyder PR med en av det mest inspirerande människor jag någonsin mött - Mrs Bridget Armstrong!
Jag har en del att göra nu, men jag trivs ändå.
Mycket plugg. Jobb tre kvällar i veckan. Pubkvällar när tid finns (och det ser jag till att det gör så ofta som möjligt).
Flytt står också på schemat och vi har förstått att omöblerade lägenheter kan vara väldigt intressanta. Vi kommer ändå att vara här i åtminstonde två år, så pengar finns att spara om vi bara kan ta oss till Ikea.

Igår firade vi Rebecca som fyllde 25 år i måndags. Middag på Thairrific, utgång på The Argyle och sedan karaoke på Elizabeth Street.

I brist på annat bläddrade jag just igenom topplistan på blogg.se
Det är rätt uppenbart att jag aldrig kommer att hamna där, och det är inget jag sörjer över. Snarare tvärtom.

Nu ska jag återgå till min tutorial report i Advertising.

                                                 PLUS



Riot (nåja) on The Rocks

Helgen är återigen över och vi kan väl sammanfatta det hela med mat och sprit.
Middag igår med Rebecca och Felix. Thomas lagade grym gubbröra som vi åt på rågbröd från Fazer (som tydligen är standard i Kirribilli). Mindre lyckat huvudrätt, att göra sin egen bearnaisesås är ett konststycke som kräver övning.
Efter middag och lite gitarrspelande från min och Rebeccas sida (min röst är äntligen tillbaka efter en sejour i hostbo), så drog vi till Minskys. I vanliga fall grymt, igår uselt. Smsade Sandy och tog en taxi till en fest i Redfern. Vidare därifrån till Broadway Hotel och sedan till Darlington där vi stod som packade sardiner. Förbi McDonalds där de envisades med att servera frukost. Jag vill fan inte ha en jävla bacon-muffin, jag vill ha en hamburgare. Precis som alla andra som går dit klockan 04:00 på morgonen.
Imorgon står PR på schemat och förmodligen en lägenhetsvisning eller två.

Just det, igår filmade flatmates + Felix sista delen av Sugar Makes Me Happy-videon som är en del av deras projektarbete på Billy Blue College of Design (gå in på http://www.sugarmakesmehappy.tk/ och joina gruppen på facebook).
Passade samtidigt på att ta lite foton av vår underbar utsikt från Blues Point Tower.



Harbour Bridge och en glimt av Operahuset



Paparazzi



Blues Point Tower aka hemma



Thomas och Rebecca in action



Middag. Normal flatmate, onormal pojkvän



Felux



Jag och Bec. Gitarr som sover och urdrukna TEDs.

Skjut mig om jag skirver "det är svinkallt i Sydney" en gång till.

Skulle jag någonsin blogga om väder hemma?
Ja, för jag ville en gång  i tiden bli meterolog,  men nej för inte en jävel bryr sig.

Ok, jag har säkert inte rätt att klaga, men jag  måste. Det är svinkallt i Sydney. Typ nollgradigt.
Jag tror på fullaste allvar att alla hus här har byggts under sommarhalvåret då man fullkomligt glömt hur vidrigt kallt det blir på vintern. Därför förstår ingen vad isolering är. Därför sitter vi fullt påpälsade i vardagsrummet och huttrar. Och det portabla elementet är ställt på max temperatur.

Läste idag att det finns planer på att förbjuda rökning på uteserveringar i Sverige. Inte OK.  Vad är grejen med alla dessa förbud? Läs vad Fredrik Virtanen har att skriva om ämnet: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/fredrikvirtanen/article5287156.ab

Som en god vän till mig ofta säger: Kommunist-svärje.

Kan också tillägga att bilderna ljög. Lägenheten hade ingen balkong och utsikten som vi hade hoppats på var helt plötsligt en mörk bakgård. Vi letar vidare.

Så här ser den ut om vi förutsätter att bilderna inte ljuger:

Dessa två bor jag med och vi ska alldeles snart flytta igen. Lägenhetsvisning i Kirribilli (eller Neutral Bay, jag minns faktisk inte) idag, spännande!

Klockan är 01.21 och jag bör gå och lägga mig nu. Men. Jag såg "Milk" ikväll och kom att tänka på de 7.1% (enligt dn.se) av Sveriges befolkning som röstade på Piratpartiet igår. Egentligen borde jag inte ens yttra mig då min röst inte hann fram i tid. Om det berodde på Valmyndighetens sena utskick, Posten eller Australia Post får vara osagt.

Man skulle ju kunna tro att oavsett kön eller sexuell läggning har vi idag samma rättigheter. I alla fall i I I-länderna.
 "Milk" utspelar sig 1970 till 1978 i San Francisco då Harvey Milk blir den första öppet homosexuella man att bli vald till Public Office i USA. Och jag hann tänka  för en kort sekund att det är skönt att samhället ser så annorlunda ut år 2009.
Fast gör det verkligen det?
Det första homoäktenskapet i Sverige ägde rum 1 maj 2009. Ok, det var cirka...1 månad sen?!
Och Sverige har kommit längre än de flesta andra länder i världen.

Adoption? Går väl inte så himla bra på den fronten heller va? Lagligt, ja. Accepterat i samhället, nja.

Ovanstående är för mig mänskliga rättigheter. Lite viktigare än intrigritet och fildelning. Och väldigt viktigt att ta ställning kring om inte annat, oavsett om du är miljöpartist, pirat eller moderat.

Min blogg ser för tillfället ut som skit på grund av redigering, men ni kommer att se bättre dar framöver (om någon såg Springsteen får ni gärna bättre hur det var på tal om "Better Days").

Imorgon börjar termin 2 och jag har en fem timmars föreläsning i Accounting på schemat. Varje tisdag. 13 veckor framåt.
Can't fucking wait.